År 1916 öppnade Röhsska Museet i Göteborg som Sveriges första museum inriktat på grafisk konst, konsthantverk och design. I jämförelse med andra europeiska länder så kan man konstatera att vi i Sverige var sena med att få ett museum av denna typ. Runtom i Europa så hade liknande museer öppnats redan tjugo eller trettio år tidigare, och som exempel kan nämnas museet för design i Helsingfors som öppnade redan 1874.

För oss nutidsmänniskor kan detta låta märkligt eftersom grafik och design känns som moderna begrepp, men redan vid världsutställningen i London 1851 så uppmärksammades begreppen industridesign och grafisk formgivning (av denna anledning brukar man räkna världsutställningen i London som startskottet för studie av dessa begrepp).

 
Vid tiden då Röhsska Museets öppnande så fanns det i Sverige inte så mycket industridesign eller grafisk konst att ställa ut. Därför var museet under de tidiga åren mer inriktat på svenskt konsthantverk, eftersom det av detta fanns både en stolt tradition och en väldigt bred produktion i landet.

Med tiden kom dock även Sverige att bli mer intresserat av industridesign och grafik och vid förra seklets mitt så hade Sverige flera kända grafiska konstnärer. Den mest kända av dessa är troligtvis formgivaren Stig Lindberg, vars produktion innefattade i stort sett allt mellan porslin, tapeter och kontorsstolar. Lindberg var också en av de första med att plocka in grafiska element i formgivningen av sina verk. En mycket stor del av Stig Lindbergs mycket breda produktion finns bland Röhsska Museets samlingar eftersom de utgör en så viktig del av svensk formgivning.

Grafiken som konst
När grafisk formgivning började användas för mönster på tapeter, tyger och vardagsföremål så skulle det inte dröja länge innan dessa föremål letade sig in på Röhsska Museets utställningar. I början fanns visst motstånd eftersom en del ansåg att detta inte var konst. Idag kan vi konstatera att vi har omvärderat begreppet och grafik är nu uppskattat som konst både av besökare av museum och av människor som använder grafiska tavlor och posters för att pryda hemmet. Både design och grafisk konst har alltså flyttat in i ”finrummen”.

Övrigt om Röhsska Museet
Det var två bröder och affärsmän vid namn August och Wilhelm Röhss som donerade en stor summa pengar för att uppföra ett museum för konsthantverk och industridesign, och det är också efter bägge dessa bröder som man gett museet dess namn. Sedan 1994 delar Röhsska museet ut ett årligt designpris till en nordisk formgivare eller industridesigner. Prissumman som är på en miljon svenska kronor gör att detta är världens största designpris, och detta säger något om hur pass mycket vår syn på design och formgivning har förändrats genom åren.

Sveriges Nationalmuseum har en historia som gör att detta museum skiljer sig från landets övriga museer. Samlingarna här är nämligen landets äldsta och de konstverk som utgör basen i dessa samlingar har en gång i tiden tillhört tidigare kungahus som köpt tavlorna av samtida konstnärer. När så kronan skildes från staten under slutet av 1800-talet så kom de mycket dyrbara tavlorna att tillhöra staten (detta eftersom konsten köpts in med offentliga medel), och idag kan man säga att Nationalmuseum tillhör alla invånare i Sverige.

 
När man invigde Nationalmuseet i den nyuppförda byggnaden på Blasieholmen så var året 1866, och det innebar att vi var ett av de första europeiska länderna med ett statligt museum av sådant slag. Ute i Europa så hängde vid den här tiden fortfarande de ”offentliga” konstverken hemma i kungens slott.

 
Man kan också säga att Nationalmuseum är det museum i Sverige som har den bredaste nischen. Bland museets samlingar finns tavlor från 1500-talet och ända fram till 1900-talet, så det spänner över en mycket lång tid. Dessutom så samlar man in konst från alla möjliga konstriktningar och man hittar lika lätt oljemålningar som designade plastbestick på museet. Nationalmuseum är dock en myndighet som har ett särskilt uppdrag från staten, och i detta uppdrag ingår bland annat att bevara konst och sprida kunskap om den.

Annan verksamhet
Precis som många andra museer så har också Nationalmuseum en förening som man kan gå med i för att få ta del av ett större utbud. De flesta verksamheter vänder sig dock till samtliga medborgare, och inte bara föreningens medlemmar. På det viset så är Nationalmuseum annorlunda även här

 
Bland dessa olika verksamheter kan nämnas en rad frekvent förekommande föreläsningar inom ämnen som konst, konstnärer och historia. Dessutom ger museet ett fåtal forskare varje år möjlighet att bedriva forskning inom ämnen som rör konst. Dessa ämnen varierar mycket och kan exempelvis vara en psykologisk analys av en viss konstnär, eller så vill man genom avancerad laboratorieteknik ta reda på exakt vilken slags färg som använts på en tavla.

I ett av de gamla tullhusen av tegel på Stadsgårdskajen i Stockholm ligger Sveriges enda museum som helt är tillägnat fotografi och fotokonst, nämligen Fotografiska Museet. Förutom att det är landets enda museum som endast ställer ut fotokonst så är det också ett av våra nyaste museer, och man slog upp portarna så sent som under våren 2010. Innan Fotografiska Museet öppnade så fanns fotografi som konstform i Sverige endast sporadiskt utställt på landets olika museer för modern konst samt på enskilda gallerier. Naturligtvis så ställs foton av olika fotografer ut även på andra platser än Fotografiska Museet fortfarande.

När Fotografiska Museet äntligen drog igång sin verksamhet så fanns plötsligt en plats där både svenska och internationella fotografer och fotokonstnärer kunde visas upp för en svensk publik för första gången. De senaste åren har museet haft strax under 400 000 besökare årligen, vilket för ett museum med en så pass smal nisch får ses som anmärkningsvärt mycket. Sedan starten har man presenterat utställningar med kända fotografer så som David LaChapelle och Annie Leibovitz, och i fallet med bägge dessa fotografer (och även många andra storheter inom foto vars konst man ställt ut), så har konstnärerna själva närvarit vid utställningens invigning.

Befinner man sig i Stockholm och vill besöka Fotografiska Museet så åker man buss till Stadsgården, alternativt så tar man tunnelbanan till Slussen. Därifrån är det en promenad på cirka fem minuter tills man kommer fram till en skulptur som liknar både ett äpple och ett öga samtidigt, då är man framme. Den mystiska skulpturen är mycket omtalad och konstnären heter Dan Wolgers.

Utställningar av svenska fotografer
Bland de svenska fotografer och fotokonstnärer som ställts ut på museet kan nämnas Christer Strömholm, vars socialrealistiska svartvita reportagebilder drog en gigantisk publik under tiden de visades hösten 2012. Trots att Strömholm var verksam under andra halvan av 1900-talet så arbetade han aldrig med färgfilm.

Fotografiska Familjen och kurser
I likhet med många andra museer så har även Fotografiska Museet en förening för intresserade och särskild engagerade besökare. I detta fall så heter föreningen Fotografiska Familjen och har en väldigt uppskattad och välbesökt verksamhet. Förutom medlemskvällar och specialpriser på inträde så håller man också kurser i foto för sina medlemmar.