Landskrona museum

Landskrona är en mindre stad i Skåne som är fullt med sevärdheter. Museet ligger mitt i staden, inhyst i en del av den gamla militärkasernen från mitten av 1700-talet. Här bjuds både på permanenta och tillfälliga utställningar. Här kan ni också tillbringa många timmar bland kultur, konst och lek. Ni kanske är mitt i en flytt och ser tiden som begränsad för ett besök. Om ni ska byta bostad så kolla in vilken flyttstädning Landskrona har att erbjuda. Barnen kan plocka morötter i lekutställningen Trädgårdslandet och föräldrarna kan ta en kopp kaffe i museets eget café – allt medan någon annan tar hand om städningen.

Höckertska donationen som utställning

Är ni intresserad av konst ska ni absolut besöka museet. Ett urval av Höckertska donationen visas på Landskronas museum under våren. Direktör Oskar Höckert och hans fru Augusta donerade att antal konstverk på 50-talet till museet i samband med deras jubileum. Många av verken är målade av konstnärer från Skåne och visar den fina naturen, stadsmiljöerna och stilleben från trakten. Här finns även andra konstnärer representerade, till exempel Prins Eugen och Isaac Grünewald som verkade i Stockholm. Isaac Grünewalds ”Damporträtt” från 1917 är utställningens showpiece. Detta tyckte nog makarna Höckert också. Man ser den tavlan i bakgrunden i porträttet av Augusta Höckert som Svante Bergh målat. Tavlorna i samlingen kommer företrädesvis från 20-, 30- och 40-talet. Oskar Höckert föddes i Landskrona 1875 och beundrade konsten i hela sitt liv. Trots att han flyttade till Malmö senare i livet, där han verkade som bankdirektör, var det Landskrona som låg honom varmt om hjärtat. Många av tavlorna föreställer hans hustru i olika miljöer och ofta ser man de övriga konstverken som fanns i deras hem i bakgrunden.

Andra sevärdheter i Landskrona

På museet finns det också Sveriges arkiv för reklam och grafisk design, Rum för Reklam. Detta är en unik samling med reklamhistoria från senare 1900-tal som innefattar bland annat reklamen i samhället och TV- och bioreklam. Detta är en av de permanenta sevärdheterna. När ni är i Landskrona kan ni också passa på att besöka fler av de kulturella byggnaderna som finns i staden. Gå längs stranden och blicka ut över sundet där man skymtar Köpenhamn vid horisonten. Ta en tripp över broarna till Citadellet och känn hur historien gör sig påmind i den underbara slottsmiljön. Citadellet byggdes på 1500-talet och är en av Nordens bäst bevarade vattenfästningar med ett bevarat vallgravsystem. Under åren fram till 1953 användes Citadellet förutom som en militäranläggning även som fängelse och flyktingläger. Numer är det hantverkare, förskolor och museum som finns i de olika byggnaderna på området. Ett besök i Landskrona kan säkert bli en överraskning för många. Denna lilla stad som ligger vid Öresund grundades 1413 och bjuder på många sevärdheter och en underbar stadsmiljö med mycket grönska.

Garnison- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Garnison- och luftvärnsmuseet är en liten men naggande god utflyktspärla i Halmstad. Museet, som tidigare hette 91:an museet, ligger precis utanför LV6s område. Den mest kända av museets samlingar är troligen statens rikssamling av luftvärnskanoner som innehåller alla luftvärnspjäser som har ingått i det svenska försvaret under 1900-talet. Förutom den här samlingen finns också många föremål från Västgöta-Dals och Hallands regementes historia samt utställningen ”Världskrig och en brudklänning”. Utställningen berättar om en kärlekshistoria, som är sann, och hur man syr en bröllopsklänning när det råder ransonering på så gott som allt på grund av världskriget som rasade.

Brudklänning, kärlekshistoria och världskrig

Hur kommer det sig då att det finns en brudklänning på ett garnison- och luftvärnsmuseum? Mitt under brinnande världskrig nödlandade den amerikanske piloten Pete i Skåne. Pete hamnade så småningom i Halmstad och här träffade han Kerstin och blev förälskad. När paret gifte sig 1945 var det ransonering på i princip allt. Lösningen blev helt enkelt att använda tyget i Petes fallskärm för att sy en brudklänning. Och det är den brudklänningen som nu är tillbaka i Halmstad för att visas på utställningen. När man en sådan här spännande historia kan man ställa sig frågan: varför är det måndagsstängt på så många svenska museer? Det beror oftast på att museerna har öppet på lördagar och behöver måndagarna till annat arbete.

91:an Karlsson och Rudolf Petersson

Det var under värnplikten vid I16 Hallands regemente som Rudolf Petersson fick inspiration till karaktärerna i serien 91:an Karlsson. På museet finns flera originalteckningar och flera av seriens karaktärer känns igen av de som minns dem. En av karaktärerna är General Bääfenhjelm, vars förebild var Hallands Regementschef Bror Birger Emil Mörcke även är en historiskt intressant person. När han gick i pension från den militära karriären, där han bl.a. var svensk försvarsminister, ägnade han sig mycket åt resor. Upplevelserna från sina resor skrev han ned i tre handskrivna böcker, på 600 sidor var, som tillsammans med en stor mängd fotografier och vykort finns bevarade på museet. Gör ett besök på museet om du är intresserad av Halland och militärhistoria!

Världskulturmuseet i Göteborg

Befinner du dig på Sveriges västkust och vill uppleva världen? Då ska du bege dig till Södra vägen 54 och ta sikte mot ingången till Världskulturmuseet. Centralt beläget vid Korsvägen kan du dyka in i en upplevelse som kan pågå i flera timmar. Världskulturmuseet i Göteborg är inte ett traditionellt museum på så sätt att det bara finns tavlor och stilla utställningar. Tvärtom, det här är ett väldigt dynamiskt museum. Här kan du besöka både små festivaler och delta i workshops om något specifikt ämne. Är du kanske sugen på att gå på disco på lunchen?

Öppnar ögonen på folk

Världskulturmuseet har som ambition att försöka göra information och berättelser mer tillgängliga för människor så att vi kan förstå varandra bättre. I denna lokal finns det inga gränser mellan människor, alla besökande behandlas likadant och alla är välkomna. Under slutet på 2016 kan du se fotoutställningen Afghan Tales på Världskulturmuseet i Göteborg där du får ta del av historier från Afghanistan. Fokus ligger på att berätta om nutiden och försöka bidra med ett nytt och uppdaterat perspektiv på ett land som det går många rykten om. Svensk-afghanska fotografen Freshta Frebandost belyser framförallt kvinnornas situation i detta krigsdrabbade och härjade land.

Gratis inträde hela året

I Göteborg kan du få ändlöst med kultur för bara 40 kronor. Det är nämligen den summan som du måste betala för att få ett årskort på sju av stadens museum och konsthallar. Världskulturmuseet är ett av dessa museum som möjliggör det för många att ta del av historier från hela världen, utan att behöva betala massor av pengar i inträde varje gång. När du ändå är inne i lokalen kan du hjälpa till att pärla armband till Ung Cancer eller varför inte vara med på barndiscot som går av stapeln då och då. Alla under två år går in helt gratis.

 

Moderna museet

Etruscan urn

Gör man ett besök i Stockholm eller Malmö är det inte helt fel att besöka Moderna museet som finns i de båda städerna. Museerna har utställningar med modern samtida konst med guidade turer men man kan också välja att ladda ner en en app som kopplas till din mobil där man lyssnar på en guide via audio om man vill gå i sin egen takt för att se på konstverken. På Moderna museet i både Malmö och Stockholm finns restaurang och café när man vill ta en liten paus från konsten.

Banbrytande konstnärinna av sin tid

Det finns många museer i Sverige som är värt ett besök om man är konst och kulturintresserad. Om man besöker Skåne och befinner sig i närheten av Ängelholm kan man passa på att Kvidinge där Tomarps kungsgård lyfter fram Herta Hillfons banbrytande konst. Gården drivs av en förening och Herta är mest känd för att experimentera med material och utformningar till sina krukor, skulpturer och tavlor. Herta var banbrytande på sin tid vid slutet av 1950-talet och man kan ana hennes stora intresse för etruskisk konst som avspeglar sig i några av hennes konstverk som numera ägs av ett av hennes barnbarn.

 

Medeltidsmuseet

Stockholms medeltidsmuseum, eller bara Medeltidsmuseet i folkmun, har som uppgift att skildra Stockholms medeltida historia, och hur samhället såg ut under denna tidsperiod. Det ligger på Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm.

Medeltidsmuseet grundades tack vare att ett stort garage skulle byggas under Riksplan, i samband med ombyggnationen av Riksdagshuset (som pågick mellan 1978 och 1983). Innan man började bygga garaget utförde man dock en rad arkeologiska undersökningar i vad som skulle komma att kallas Riksgropen. Vid utgrävningarna hittade man en mängd arkeologiska fynd, och för att bevara fynden och för att göra dem tillgängliga för allmänheten, beslutades det att man skulle slopa planerna på ett garage och istället bygga Stockholms medeltidsmuseum på platsen.Medeltidsmuseet_torg

Ett av de föremål som man hittade vid utgrävningarna, som idag finns i museet, är en kvarleva av Stockholms stadsmur från början av 1500-talet. Denna bit av muren, som är 55 meter lång, kan sägas ha varit det viktigaste fyndet och den huvudsakliga anledningen till museets grundande. Ett annat fynd som kan beskådas på museet är Riddarholmsskeppet, som dock inte upptäcktes i samband med utgrävningarna i Riksgropen. Istället hittades skeppet när man muddrade Riddarholmskanalen år 1930. Skeppet är mer än 20 meter långt, och har daterats till sent 1400-tal, tack vare träet det är gjort av och den stora mängd föremål som återträffades i skeppet. Detta fynd anses vara det kanske mest betydelsefulla någonsin inom Stockholms stad. Medeltidsmuseet är också hem åt en runsten, Sö 247, som man tror stod i närheten av Slussen ursprungligen. Man kan också se en kopia av runstenen U 53 på museet. Originalet sitter inmurat i en vägg i Gamla stan, vid korsningen av Prästgatan och Kåkbrinken.

På museet finns förutom allt detta också flera rekonstruerade miljöer, till exempel en medeltida krog, ett torg, stadens galgbacke och en brödbod. På det sättet kan man få en känsla för hur människorna levde och bodde, hur deras kläder och inredning såg ut. Om du efter ett besök på Medeltidsmuseet skulle vilja jämföra möblerna med modern inredning, hittar du soffor och alla andra typer av möbler på Furniturebox.se. Kanske får du en ny uppskattning för den tid du lever i efter en liknande jämförelse.

Statens porträttsamling

Den svenska statens porträttsamling finns på Gripsholms slott i Mariefred. Här finns Sveriges kanske främsta samling porträtt av framstående svenskar, och galleriet är faktiskt det äldsta nationella porträttgalleriet i världen; det fick sin status som sådant redan under Gustav III:s styre. Officiellt blev dock inte statens porträttsamling förrän 1822. Då fanns fler än 4000 verk i samlingen, och denna siffra utökas varje år. Förutom ett litet antal porträtt som köps in till samlingen regelbundet donerar nämligen varje år Gripsholmsföreningen ett porträtt av en svensk man eller kvinna som särskilt förtjänar det – det så kallade Hedersporträttet. Det senaste porträttet, från år 2015, föreställer Förintelseöverlevaren Hédi Fried, som fotograferats av Sanna Sjöswärd. De två föregående åren var de som avbildades i hedersporträtten koreografen och regissören Mats Ek (också det ett fotografi) samt Hans Blix (som avbildades i form av en byst i brons av skulptören Peter Linde).800px-Gripsholm_innerer_Schlosshof

Porträttgalleriet är ett måste för alla som är intresserade av svensk historia såväl som av generell konsthistoria. Det är nämligen det kanske bästa konstmuseet att besöka för att se hur porträttkonsten har utvecklats från 1500-talet fram till idag. De första porträtten i samlingen insamlades nämligen då, av Gustav Vasa. Konstverken fördes till det då nybyggda Gripsholms slott, och år 1548 stod det att läsa i slottets inventarium att det fanns 98 målningar i byggnaden, varav 23 var porträtt. Samlingen skulle utökas betydligt under 1600-talet, då riksänkedrottningen Hedvig Eleonora bodde på slottet. Hedvig Eleonora var mycket konstintresserad, och tillförde under sin vistelse på slottet runt 200 porträtt. De flesta föreställde hennes egna släktningar. En viktigt steg för samlingen blev därför Gustav III:s bidrag till galleriet, eftersom han började införa porträtt även av icke kungliga personer.

Att många besöker samlingen idag är inte att förundras över, men många ansåg att den var värd ett besök redan på 1700-talet. Detta kan vi se tack vare en vägledning till samlingens då 275 porträtt, som skrevs av Carl Fredrik Ljungman, slottsförvaltaren på Gripsholms slott.

Om du skulle bli intresserad av levnadsödet bakom några av de framstående svenskar du ser i utställningen, till exempel Olof Palme, Ingmar Bergman eller kung Erik XIV, kan du hitta biografier i form av ljudböcker om samtliga dessa personer på Storytel.se.

Prins Eugens Waldemarsudde

Prins Eugens Waldemarsudde är ett av Sveriges mest besökta konstmuseer. Här kan man se konst av prins Eugen själv, såväl som den konst som prinsen köpt in under åren till sin konstsamling. Dessutom anordnas varje år en rad tillfälliga utställningar av samtida konstnärer. Konstverken visas upp i de byggnader på Waldemarsudde som var prins Eugens bostad och arbetsplats under större delen av hans liv. Prins Eugen hade besökt Waldemarsudde då han var 27 år gammal, 1892. Han hyrde då ett rum i den redan befintliga byggnaden på Waldemarsudde, som senare skulle komma att kallas ”Gamla huset”. Vistelsen var bara avsedd att vara några dagar lång, men prinsen blev så förtjust i platsen att han sju år senare köpte hela egendomen på udden. Snart efter att han flyttat in bestämde han sig för att bygga en permanent bostad på tomten, den som skulle komma att kallas ”Slottet”.  Det som var ett industriområde när prins Eugen köpte det förvandlades under hans vistelse till en vacker park, fylld med verk från huvudsakligen svenska konstnärer. Han lät även bygga ytterligare en separat byggnad, ”Galleriet”, för att få plats med alla verk i sin ständigt växande samling.800px-Waldemars_udde_stockholm_20_march_2006

Vid sin död 1947 testamenterade prins Eugen hela sin egendom till svenska staten. Staten överlät i sin tur egendomen till Stockholms stad, men från och med 1995 ägs Waldemarsudde återigen av staten. Museet drivs idag av en enhet inom myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, på det sätt som prins Eugen föreskrev i sitt testamente. Prinsen själv finns dock kvar på sina ägor; som första kungliga person i Sverige kremerades han vid sin död, och hans urna finns begraven vid stranden bakom ”Gamla huset”, där han först vistades på Waldemarsudde.

En sak som museet Prins Eugens Waldemarsudde har lyckats med är att ha en estetiskt tilltalande och lättanvänd hemsida. En välfungerande hemsida med all nödvändig information för besökare är en förutsättning för de flesta museer idag, eftersom det är på internet som majoriteten av museibesökare planerar sina besök. Om du själv är intendent på ett museum, och behöver skapa eller förbättra er hemsida, hittar du flera bra webbhotell på Webbhotells.se.

Thielska galleriet

Konstmuseum i Stockholm finns det gott om. Om du redan har sett klassiker som Moderna Museet eller Nationalmuseum finns det ytterligare en pärla kvar att upptäcka: Thielska galleriet. Det ligger ute på Djurgården och är ett av de mest välrenommerade konstgallerierna i hela Sverige. Bakom galleriet står han som fick ge namn åt det: Ernest Thiel. Han hade sin storhetsperiod mellan 1800- och 1900-talet när han arbetade som finansman och tjänade stora summor pengar. En ansenlig del av dessa investerade han i sin privata konstsamling som därmed antog stora proportioner.

 

Thiel var mer än bara en nyrik bankir som ville köpa konst som en statussymbol. Thiel var genuint konstintresserad och det gav honom en stor kunskap om konstnärer och verk. En konstnär som Thiel var särskilt intresserad av var norrmannen Edvard Munch. Han var en av de ledande gestalterna inom den konstnärliga rörelsen expressionismen, och han målade ett antal berömda verk runt 1800-talets slut och 1900-talets början. Thiel uppskattade Munchs tavlor och köpte in dem till sin privata samling. Det innebär att en av Nordens största samlingar av norrmannen finns just på Thielska galleriet.Thielska galleriet 1

 

Här finns också några av våra mest kända svenska konstnärer representerade. Bruno Liljefors och Anders Zorn är två konstnärer som är välkända inte bara hos konstexperter utan också hos folk i allmänhet. Eftersom flera av deras verk finns utställda på galleriet har de utsatts för stöldförsök. Ett av dem lyckades när tjuvar bröt sig in i byggnaden och fick med sig fyra Zorn-tavlor och en Liljefors-tavla. Än idag ska målningarna vara borta och jakten på de ansvariga tjuvarna går vidare. Många andra tavlor finns fortfarande kvar, bland annat Liljefors Morgonstämning från havet. Det var den första betydande konstinvesteringen som Thiel gjorde och den hänger fortfarande på väggen.

 

Thielska galleriet är beläget i Ernest Thiels privatbostad Eolskulle. Det är ett magnifikt vitt hus i jugend-stil som ger en passande inramning till tavlorna. Eftersom Thiel förlorade sin förmögenhet på ålderns höst togs samlingen över av svenska staten och därför är galleriet öppet för allmänheten. Svenska staten agerar alltså även som fastighetsförvaltare då de sköter om det gamla huset. Tidigare bodde museiintendenten i galleriet men numera finns endast utrymme för konst.

Hallwylska museet

På Hallwylska museet kan man beskåda de samlingar av konst, antikviteter, vapen, porslin och silver som grevinnan Wilhelmina von Hallwyl anskaffade under sin levnad. Samlingarna innehåller mer än 50 000 föremål som alla är väl dokumenterade. Makarna von Hallwyl levde tillsammans i Hallwylska palatset i Stockholm, och år 1920 testamenterade de sitt hem och allt i hemmet till svenska staten. Idag är Hallwylska palatset ett kulturhistoriskt, statligt museum som sedan 1978 tillhör en myndighet som inkluderar flera andra museiverksamheter: Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Museet öppnade för allmänheten för första gången 1938. Miljön i det 2200 kvadratmeter stora palatset har bevarats i sitt ursprungliga skick i så hög grad som möjligt, och museets 40-tal rum utgör numera en av Sveriges bäst bevarade miljöer från sekelskiftet 1900.Interiör_stora_salongen_-_Hallwylska_museet_-_87904.tif

Historien bakom byggnaden på Hamngatan 4 är att makarna von Hallwyl bodde som hyresgäster i Fersenska palatset. Makarna önskade dock söka sig till ett nytt boende, dels på grund av att de inte kom överens med ägaren av Fersenska palatset angående installationen av elektricitet i deras våning, dels på grund av att grevinnan behövde mer plats för sina växande samlingar. Paret köpte så en tomt på Hamngatan 4, i ett område som då bara bestod av verkstäder och förfallna hus, men som snart skulle fyllas med esplanadsystemen på Östermalm och Strandvägens prakt.

Arkitekten Isak Gustaf Clason fick 1893 uppdraget att skapa makarnas nya bostad. Så började byggnationen av Hallwylska palatset, även om makarna själva aldrig kallade sitt hem för det, utan helt enkelt sade ”Huset” eller ”Hamngatan 4”. Grevinnan var personligen inblandad i hela byggnationen, eftersom hon försuttit chansen att påverka byggnationen av deras första hem, Erikslunds herrgård i Södermanland. Om du själv har byggt ett hus eller genomfört en större renovering vet du hur mycket planering och arbete som krävs. Något som underlättar idag, jämfört med i slutet av 1800-talet, är dock att man enkelt kan beställa allt material som behövs via internet, från Buildor.se.

Makarna kunde flytta in i ”Huset” 1989, och levde ensamma där fram till sin död, eftersom deras döttrar redan hade flyttat hemifrån. Deras arv lever dock kvar i form av deras hem, som besöks av tusentals människor varje år.

Röhsska Museet och grafisk konst

Röhsska Museet och grafisk konst 22

År 1916 öppnade Röhsska Museet i Göteborg som Sveriges första museum inriktat på grafisk konst, konsthantverk och design. I jämförelse med andra europeiska länder så kan man konstatera att vi i Sverige var sena med att få ett museum av denna typ. Runtom i Europa så hade liknande museer öppnats redan tjugo eller trettio år tidigare, och som exempel kan nämnas museet för design i Helsingfors som öppnade redan 1874.

För oss nutidsmänniskor kan detta låta märkligt eftersom grafik och design känns som moderna begrepp, men redan vid världsutställningen i London 1851 så uppmärksammades begreppen industridesign och grafisk formgivning (av denna anledning brukar man räkna världsutställningen i London som startskottet för studie av dessa begrepp).

 
Vid tiden då Röhsska Museets öppnande så fanns det i Sverige inte så mycket industridesign eller grafisk konst att ställa ut. Därför var museet under de tidiga åren mer inriktat på svenskt konsthantverk, eftersom det av detta fanns både en stolt tradition och en väldigt bred produktion i landet.

 

Med tiden kom dock även Sverige att bli mer intresserat av industridesign och grafik och vid förra seklets mitt så hade Sverige flera kända grafiska konstnärer. Den mest kända av dessa är troligtvis formgivaren Stig Lindberg, vars produktion innefattade i stort sett allt mellan porslin, tapeter och kontorsstolar. Lindberg var också en av de första med att plocka in grafiska element i formgivningen av sina verk. En mycket stor del av Stig Lindbergs mycket breda produktion finns bland Röhsska Museets samlingar eftersom de utgör en så viktig del av svensk formgivning.

 

Grafiken som konst
När grafisk formgivning började användas för mönster på tapeter, tyger och vardagsföremål så skulle det inte dröja länge innan dessa föremål letade sig in på Röhsska Museets utställningar. I början fanns visst motstånd eftersom en del ansåg att detta inte var konst. Idag kan vi konstatera att vi har omvärderat begreppet och grafik är nu uppskattat som konst både av besökare av museum och av människor som använder grafiska tavlor och posters för att pryda hemmet. Både design och grafisk konst har alltså flyttat in i ”finrummen”.dv720046

 

Övrigt om Röhsska Museet
Det var två bröder och affärsmän vid namn August och Wilhelm Röhss som donerade en stor summa pengar för att uppföra ett museum för konsthantverk och industridesign, och det är också efter bägge dessa bröder som man gett museet dess namn. Sedan 1994 delar Röhsska museet ut ett årligt designpris till en nordisk formgivare eller industridesigner. Prissumman som är på en miljon svenska kronor gör att detta är världens största designpris, och detta säger något om hur pass mycket vår syn på design och formgivning har förändrats genom åren.